EU-kommissionen ska inom kort lägga fram Digital Fairness Act, ett förslag till nya regler för hur företag säljer till konsumenter på nätet. Det rör sådant som är vanligt i e-handel: nedräkningar och lagerbesked, avgifter i kassan, prenumerationer, influencersamarbeten och personanpassade erbjudanden.
Läget 7 november 2026. Förslaget är inte publicerat. Vi skiljer på vad kommissionens utvärdering kom fram till, vad kommissionen ska pröva, vad som rapporteras och vad ingen vet än. Vi uppdaterar artikeln när förslaget är publicerat. Det här är en sammanfattning, inte juridisk rådgivning.
Vad är Digital Fairness Act?
Ett kommande EU-förslag som ska stärka konsumentskyddet på nätet, på svenska kallat rättsakt om digital rättvisa. Enligt kommissionens sammanfattning ska det komma åt:
- otillbörliga affärsmetoder med mörka mönster (dark patterns), alltså design som kan få kunden att fatta beslut hen annars inte hade fattat
- influencers vilseledande marknadsföring
- beroendeframkallande utformning av digitala produkter
- orättvis personanpassning
Initiativet ska också ge lika villkor för dem som säljer på nätet, underlätta tillsynen och eventuellt förenkla regelverket. Ansvarig kommissionär är Michael McGrath. I arbetsprogrammet för 2026 står DFA som lagförslag med artikel 114 i EUF-fördraget, om den inre marknaden, som grund.
Varför vill EU ha nya regler?
Kommissionens utvärdering från 3 oktober 2024 av direktiven om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG), konsumenträttigheter (2011/83/EU) och oskäliga avtalsvillkor (93/13/EEG) kom fram till att reglerna fortfarande är relevanta och nödvändiga, men bara delvis har nått sina mål i den digitala miljön.
Kommissionen uppskattade konsumenternas ekonomiska skada av problem på nätet till 7,9 miljarder euro per år, en försiktig uppskattning som inte räknar med förlorad tid eller skador som inte är ekonomiska. Skadan var störst bland yngre konsumenter.
En representativ undersökning med 10 000 konsumenter i tio EU-länder, däribland Sverige, visade bland annat:
| Det konsumenterna hade mött | Andel |
|---|---|
| Påståenden om att en vara nästan var slut eller mycket efterfrågad, utan att kunna veta om det stämde | 66 procent |
| Påståenden om att ett erbjudande bara gällde en begränsad tid, utan att kunna veta om det stämde | 61 procent |
| Innehåll som verkade vara betald reklam utan att det framgick | 45 procent |
| En design som gjorde det mycket svårt att säga upp prenumerationen | 40 procent |
| Ett slutpris som blev högre än det först annonserade, så att de betalade mer än planerat | 32 procent |
| En gratisperiod som ofta förlängdes automatiskt till en betald prenumeration | 29 procent |
Enligt utvärderingens bilaga räknas i de flesta frågor även svaret “ibland” med, och vissa frågor ställdes bara till en del av de svarande.
Myndigheternas kontroller pekar åt samma håll. När EU:s konsumentmyndigheter granskade webbutiker 2022 hade nästan 40 procent minst ett mörkt mönster, till exempel falska nedräkningar, dold information eller val som framhäver ett alternativ. I en granskning 2024 angav bara 20 procent av influencerna systematiskt att innehållet var reklam.
För företagen var regelbördan måttlig där den gick att räkna fram: 10 till 18 procent av företagen uppgav höga kostnader för att följa reglerna. Utrymmet för förenkling bedömdes som begränsat, främst i informationskraven och ångerrätten.
Vad väntas förslaget innehålla?
Det vet bara kommissionen. Här är vad den har sagt att den ska pröva, vad som rapporteras och vad som inte är känt.
Det kommissionen har sagt att den ska pröva
I underlaget inför förslaget (call for evidence, 17 juli 2025) skrev kommissionen att en konsekvensanalys bland annat ska pröva om det behövs riktade förbud, till exempel när det gäller:
- Mörka mönster och andra metoder som pressar, vilseleder eller manipulerar konsumenter på nätet.
- Beroendeframkallande design som får konsumenter, särskilt barn, att lägga för mycket tid och pengar.
- Spel och andra digitala produkter med problematiska funktioner, särskilt för barn.
- Personanpassning, även när konsumenters sårbarheter används för personanpassad reklam och prissättning.
- Influencers: reklam som inte märks, marknadsföring av skadliga produkter och ansvaret för företagen som samarbetar med dem.
- Priser: avgifter som tillkommer efter hand (drip pricing), “från”-priser vid dynamisk prissättning och rabatter i procent eller belopp som vilseleder.
- Digitala avtal: svåra uppsägningar av prenumerationer, automatiska förlängningar, gratisperioder som blir betalda och chattbottar i kundtjänsten.
Skyddet av barn ska vara en genomgående prioritet. Konsekvensanalysen kan också pröva förenklingar, till exempel av informationskraven vid upprepade köp, som köp i en app, och av ångerrätten för vissa prenumerationstjänster. Både innehåll och tidsplan kan ändras, skrev kommissionen.
Det som rapporteras men inte är bekräftat
- Datumet: nyhetstjänsten MLex, den österrikiska näringslivsorganisationen WKO och advokatbyrån CMS uppger att förslaget läggs fram 11 november 2026. Kommissionen har inte bekräftat det.
- Formen: enligt MLex (3 november 2026) väntas en förordning, som gäller direkt i alla medlemsländer, medan ett direktiv måste föras in i svensk lag. Kommissionens samrådssida anger samtidigt “förslag till direktiv”, och underlaget från juli 2025 skrev “direktiv eller förordning”.
- Tillsynen: enligt MLex kommer samtidigt en reform som skulle låta kommissionen ta sig an vissa ärenden, med befogenheter som delas med nationella myndigheter. Enligt Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) väntas en översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete under fjärde kvartalet 2026.
Det som inte är känt
- Formen. EPRS skrev i oktober 2026 att den ännu inte är känd.
- Vad som förbjuds helt och vad som även i fortsättningen bedöms från fall till fall.
- Vilka företag som omfattas och om mindre företag får undantag.
- Om DFA ändrar de tre direktiven eller blir en egen rättsakt, vilket CMS skriver inte är bekräftat.
- När reglerna i så fall börjar gälla.
När kommer förslaget, och när kan reglerna gälla?
Förslaget väntas i mitten av november 2026, enligt Europaparlamentet. Tidsplanen har redan flyttats: i underlaget från juli 2025 stod tredje kvartalet 2026, i arbetsprogrammet fjärde kvartalet.
| Datum | Vad som hände | Källa |
|---|---|---|
| 3 oktober 2024 | Kommissionen publicerar utvärderingen av konsumentreglerna på nätet | Kommissionen |
| 17 juli till 24 oktober 2025 | Underlag och öppet samråd om Digital Fairness Act | Kommissionen |
| 21 oktober 2025 | Arbetsprogrammet för 2026 tar upp DFA som lagförslag, fjärde kvartalet 2026 | Kommissionen |
| 26 februari 2026 | Rådet välkomnar initiativet men vill undvika överlappande regler | Europaparlamentet |
| September 2026 | Ursula von der Leyen aviserar förslaget till hösten i sitt tal om tillståndet i unionen | EPRS |
| 29 september 2026 | DFA står preliminärt på kommissionens möte 11 november | MLex, ej bekräftat |
| 25 oktober 2026 | Europaparlamentets översikt: förslaget väntas i mitten av november | Europaparlamentet |
| 3 november 2026 | Förslaget ska läggas fram 11 november, tillsammans med en reform av tillsynen | MLex, ej bekräftat |
Ett förslag blir lag först när Europaparlamentet och rådet har antagit det i det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och ett direktiv ska dessutom föras in i svensk lag. CMS räknar i dag inte med att DFA träder i kraft före slutet av 2028. Det är en advokatbyrås bedömning, inte ett beslut.
Är mörka mönster redan förbjudna?
Delvis. Direktivet om otillbörliga affärsmetoder använder inte ordet mörka mönster men gäller även på nätet, så en del mörka mönster kan redan vara vilseledande eller aggressiva affärsmetoder. De måste dock bedömas från fall till fall, skriver EPRS.
EU:s förordning om digitala tjänster (DSA) förbjuder dessutom onlinegränssnitt som vilseleder eller manipulerar användarna. Enligt EPRS gäller förbudet inte små företag och mikroföretag, sökmotorer, vissa näringsidkare och en del digitala tjänster, som vissa spel.
Företag ska också redan i dag informera när ett pris har personanpassats genom automatiserat beslutsfattande, enligt EPRS. Däremot ger EU:s direktiv om konsumenträttigheter och oskäliga avtalsvillkor ingen allmän rätt att säga upp en prenumeration på nätet lika enkelt som den tecknades.
Vad kan det betyda för ditt företag?
Vår bedömning är att det mesta, om det kommer, handlar om kassan, prisuppgifterna, uppsägningen och marknadsföringen. Exakt vad som krävs vet vi först när förslaget finns.
Webbutiker
Flera av metoderna är vanliga. I EU:s granskning av Black Friday och Cyber Monday, som kommissionen publicerade 26 mars 2026, hade 30 procent av 314 nätbutiker felaktiga reapriser. 18 procent använde aggressiva affärsmetoder, till exempel påståenden om att varan snart tar slut eller nedräkningsur, och 10 procent visade inte totalpriset utan lade till avgifter sent i köpet.
Använder webbutiken priser som ändras efter efterfrågan, personanpassade rabatter eller en chattbot i kundtjänsten skulle vi gå igenom de delarna först, eftersom kommissionen nämner dem.
Lokala företag med bokning och medlemskap
För en salong, ett gym eller en restaurang som tar bokningar och betalt på nätet gäller samma frågor i mindre skala: bokningsflödet, priserna och medlemskap som förnyas automatiskt. Kommissionen nämner “från”-priser vid dynamisk prissättning. Ett fast från-pris för en tjänst, som vi rekommenderar i Pris på hemsidan eller inte?, är enligt vår läsning något annat, men det lägsta priset bör gå att boka på riktigt.
Influencers och företagen som anlitar dem
Enligt EPRS är ansvarsfördelningen mellan influencern, varumärket, byrån och plattformen inte alltid tydlig. Frankrike och Italien har redan egna regler, enligt CMS, och Europaparlamentet har efterlyst en uppförandekod för influencers på EU-nivå.
I dag ska mottagaren förstå att ett inlägg är betalt redan vid en flyktig kontakt, enligt Konsumentverket, och företaget kan inte avtala bort ansvaret till sina uppdragstagare. Vid allvarliga överträdelser kan sanktionsavgiften bli upp till fyra procent av företagets årsomsättning.
Prenumerationer och gratisperioder
Här är kommissionens underlag konkret: svåra uppsägningar, automatiska förlängningar och gratisperioder som blir betalda nämns uttryckligen. Samtidigt kan konsekvensanalysen pröva lättnader i ångerrätten för vissa prenumerationstjänster, men vilka är inte känt.
Vad tycker svenska aktörer?
Åsikterna går isär, i Sverige som i resten av EU.
- Regeringen, juli 2025: civilminister Erik Slottner skrev i två svar till riksdagen att en Digital Fairness Act väntas under 2026 och att marknadsföringslagen redan gäller marknadsföring i digitala kanaler. Någon senare svensk ståndpunkt om innehållet har vi inte hittat.
- Svensk Handel (september 2025) står bakom syftet men skriver att dagens regler redan ger ett starkt skydd och att regelförenkling måste vara ett ledord.
- Svenskt Näringsliv (oktober 2025) vill förbättra konsumentskyddet utan ny lagstiftning, bland annat genom en översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete. Organisationen vill inte rubba EU-domstolens begrepp genomsnittskonsument eller definiera om begreppet sårbar konsument i lag, och vill undvika omvänd bevisbörda.
- Internetstiftelsen (oktober 2025) välkomnar initiativet och vill bland annat tydliggöra ansvaret för designbeslut och algoritmisk personalisering, stärka skyddet för barn och unga och samordna med DSA och DMA.
- Konsumentverket: vi har inte hittat något ställningstagande om Digital Fairness Act.
Kommissionens underlag fick 4 325 synpunkter, enligt samrådssidan. Enligt EPRS bad ett stort antal branschorganisationer i mars 2026 kommissionen att pausa och lägga om kursen, eftersom bättre tillsyn av befintliga regler borde gå före nya krav. Konsumentorganisationer som BEUC vill i stället ha nya bindande regler, till exempel att beroendeframkallande design är avstängd som standard. I D9+, en informell grupp med 13 digitalt långt komna EU-länder där Sverige ingår, efterlyste 14 ministrar i juni 2026 ett evidensbaserat och riktat angreppssätt. Vilka ministrar som skrev under har vi inte kontrollerat.
Vad kan du göra redan nu?
Börja med det som redan gäller. Vår bedömning är att den som har ordning på punkterna nedan har mindre att ändra när DFA kommer.
Vi hjälper dig med webbutiken
Vi bygger webbutiker på Shopify och hemsidor för lokala företag, och vi kan gå igenom kassan, prisuppgifterna och uppsägningen med dig. Juridiska bedömningar gör en jurist. Hör av dig, eller läs hur vi bygger e-handel.
Vanliga frågor
Vad är Digital Fairness Act?
Ett kommande lagförslag från EU-kommissionen som ska stärka konsumentskyddet på nätet. Enligt kommissionen ska det komma åt mörka mönster, influencers vilseledande marknadsföring, beroendeframkallande design och orättvis personanpassning. På svenska kallar kommissionen det rättsakt om digital rättvisa.
När kommer Digital Fairness Act?
Kommissionens förslag väntas i mitten av november 2026 enligt Europaparlamentet, och enligt MLex preliminärt 11 november. Därefter ska Europaparlamentet och rådet förhandla. Advokatbyrån CMS räknar inte med att reglerna träder i kraft före slutet av 2028. Läget 7 november 2026.
Blir Digital Fairness Act en förordning eller ett direktiv?
Det är inte bekräftat. Kommissionens underlag från juli 2025 anger direktiv eller förordning, och kommissionens samrådssida anger i dag förslag till direktiv. Enligt MLex (3 november 2026) väntas i stället en förordning. Europaparlamentets utredningstjänst skrev i oktober 2026 att formen ännu inte är känd.
Gäller Digital Fairness Act mindre företag?
Det vet ingen förrän förslaget är publicerat. Marknadsföringslagen gäller redan i dag företag som marknadsför sig till konsumenter, även i digitala kanaler. Förbudet mot vilseledande gränssnitt i EU:s förordning om digitala tjänster (DSA) gäller däremot inte små företag och mikroföretag, enligt Europaparlamentets utredningstjänst.
Är mörka mönster förbjudna i dag?
Delvis. Enligt Europaparlamentets utredningstjänst kan en del mörka mönster redan vara vilseledande eller aggressiva affärsmetoder enligt EU:s konsumentregler, men de bedöms från fall till fall. DSA förbjuder dessutom vilseledande gränssnitt, med undantag för bland annat små företag och mikroföretag.
Vad betyder Digital Fairness Act för influencers?
Kommissionen vill pröva regler mot reklam som inte märks och marknadsföring av skadliga produkter, och klargöra ansvaret för företagen som samarbetar med influencers. Redan i dag ska reklam vara tydligt märkt, och enligt Konsumentverket kan företag inte avtala bort ansvaret till sina uppdragstagare.
Måste jag ändra något i webbutiken nu?
Inte på grund av DFA, eftersom inget är beslutat. Men en del gäller redan: totalpris inklusive moms, 30-dagarsregeln vid prissänkningar, ångerfunktionen sedan 19 juni 2026 och tydlig reklammärkning. Vår bedömning är att sanna besked om lager och tid och en enkel uppsägning är bra att ha på plats oavsett vad förslaget innehåller.
Källor
Alla webbsidor och dokument lästa 7 november 2026. Uppgifterna från MLex, WKO och CMS är tredjepartsuppgifter, inte besked från kommissionen.
- EU-kommissionen
- Fitness Check of EU consumer law on digital fairness, SWD(2024) 230 final, 3 oktober 2024, pdf (de tre direktiven, slutsatsen att reglerna bara delvis når sina mål, 7,9 miljarder euro per år som försiktig uppskattning, yngre konsumenter, undersökningen med 10 000 konsumenter i tio länder däribland Sverige, siffrorna i tabellen och hur svaren räknas i bilaga VI, granskningarna 2022 och 2024, regelbördan och utrymmet för förenkling)
- Call for evidence for an impact assessment: Digital Fairness Act, Ares(2025)5829481, 17 juli 2025, pdf (Michael McGrath, områdena som ska prövas, riktade förbud, barn som genomgående prioritet, förenklingen, “Directive or Regulation”, tredje kvartalet 2026, att siffran inte räknar med förlorad tid och andra skador, att innehåll och tidsplan kan ändras)
- Digital Fairness Act, Have your say, initiativ 14622 (svenska namnet rättsakt om digital rättvisa och sammanfattningen, typ av rättsakt “Proposal for a directive”, underlaget och samrådet 17 juli till 24 oktober 2025, 4 325 synpunkter på underlaget, antagande planerat till fjärde kvartalet 2026)
- Review of EU consumer law (utvärderingen och områdena för Digital Fairness Act)
- 2026 Commission work programme and annexes, COM(2025) 870, 21 oktober 2025 (bilaga I punkt 30: Digital Fairness Act, lagförslag, artikel 114, fjärde kvartalet 2026)
- 2030 Consumer Agenda, 19 november 2025 (DFA ska läggas fram 2026)
- EU-insats avslöjar vilseledande säljmetoder på nätet, 26 mars 2026 (314 nätbutiker, 30, 18 och 10 procent)
- Europaparlamentet
- Digital Fairness Act, Legislative Train Schedule, Maria Niestadt, uppdaterad 25 oktober 2026 (fjärde kvartalet 2026, mitten av november, samrådet, rådets slutsatser 26 februari 2026)
- Towards a digital fairness act, EPRS, David Ashton och Maria Niestadt, oktober 2026, pdf (talet om tillståndet i unionen, formen inte känd, mörka mönster delvis redan förbjudna, undantagen i DSA, ingen allmän rätt att säga upp lika enkelt, personanpassade priser, ansvarsfördelningen kring influencers, parlamentets krav på en uppförandekod, branschens och konsumentorganisationernas hållning, D9+, översynen av konsumentskyddssamarbetet)
- EU-fördraget
- EUF-fördraget, artikel 114 och artikel 288, EUR-Lex (ordinarie lagstiftningsförfarande, skillnaden mellan förordning och direktiv)
- Rapporter och bedömningar
- EU Digital Fairness Act on consumer protection tentatively eyed for November, MLex, Júlia Tar och Matthew Newman, 23 september 2026. Tredjepartsrapport (november, starkare befogenheter för kommissionen i stora gränsöverskridande ärenden)
- Digital Fairness, Quantum acts appear on EU Commission’s November agenda, MLex, 29 september 2026. Tredjepartsrapport (preliminärt mötet 11 november, schemat kan ändras)
- Tech companies to see reform of EU consumer-enforcement structure, MLex, Sara Brandstätter, 3 november 2026. Tredjepartsrapport (11 november tillsammans med reformen av tillsynen, befogenheter som delas med nationella myndigheter, väntas bli en förordning enligt MLex)
- AIG Newsletter 5 October 2026, WKO, Österrike. Tredjepartsuppgift som återger kommissionens lista över möjliga punkter på dagordningen: ett konsumentpaket med DFA 11 november
- Inside the EU’s planned Digital Fairness Act: digital design, subscription traps, and influencer marketing, CMS via LexGO, 20 oktober 2026 (förslaget väntas 11 november 2026, i kraft tidigast i slutet av 2028, inte bekräftat om egen rättsakt eller ändringar, Frankrike och Italien)
- Sverige
- Svar på fråga 2024/25:1283 Transparens och etik i personanpassad marknadsföring, civilminister Erik Slottner, 15 juli 2025, och Svar på fråga 2024/25:1263 Konsumentskydd i en AI-driven marknad, 2 juli 2025 (DFA väntas under 2026, marknadsföringslagen gäller digitala kanaler och datadriven, personanpassad marknadsföring)
- Samråd inför framtagandet av Digital Fairness Act, Svensk Handel, 1 september 2025
- Kommentarer till Call for Evidence om Digital Fairness Act, Svenskt Näringsliv, 21 oktober 2025, pdf på engelska
- Internetstiftelsens synpunkter på Rättsakten om digital rättvisa, Internetstiftelsen, 24 oktober 2025, pdf
- Influencers och reklaminlägg, regler för företag, Konsumentverket, granskad 4 september 2026 (reklammarkering vid en flyktig kontakt, ansvaret går inte att avtala bort, sanktionsavgift)
- Prisinformation, regler för företag, Konsumentverket, granskad 15 september 2026 (totalpris inklusive moms som huvudregel, lägsta pris de senaste 30 dagarna)
- Lagändring gör det enklare att ångra köp på nätet, Konsumentverket, 8 juni 2026 (ångerfunktionen från 19 juni 2026, automatiskt mottagningsbevis)